Trots att jag aldrig tyckt illa om att mina föräldrar är skilda (det var det bästa för oss alla) så finns det en nackdel. Fastän jag snart är 23 år saknar jag min pappa dagligen då han numera bor i Göteborg.
Vet ingen jag kan umgås med på samma sätt som med han. Känns som jag lär mig något varje gång jag träffar/pratar med han. En sak är i vart fall säker, jag är mycket stolt över min pappa! Sen är han ju världens gulligaste morfar med! Tack för allt pappa! (och mamma med såklart ;))
Etiketter: Familjen
0 Comments:
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)